Gråa hår

Jag vet inte vad det är, men jag har fått så mycket gråa hår. Ok, åldern... Man börjar ju komma upp i silvergorilla åldern. Men jag tror faktiskt oxå all stress och press under den senaste tiden... Känner mig ju hundra år äldre sedan flytten gick för två veckor sedan.

Jag har alltid stolt påstått att "Jag minsann inte ska färga bort mitt gråa hår", men jag inser nu att det mest var tomt prat och brist på erfarenheten av GRÅTT hår.

För det första så vägrar de ligga ner ordentligt på skallen utan envisas med att fladdra högst uppe på skallen. Lite som en signalflagga till alla att detta exemplar av homo sapiens minsann sett sina bästa dagar och somnar troligtvis mitt i en mening om du tar ut hen på en öl.
Sen ser jag ju tio år äldre ut- minst.


Så ok... Det gråa håret är inte så fint som jag tänkte mig- jag tänkte mig att jag skulle vara så där Jane Goodall vacker. Totalt naturlig och bara fantastisk- och mitt gråa hår skulle vara som en skinande silverkrona.

Jane Goodall i egen hög person.

 Men jag börjar inse att jag nog kommer färga över det inom kort. MYCKET SNART- kanske rent av ikväll.
Jag rådfrågade maken vilken färg han tyckte av blond, röd, brunt eller svart. Då tyckte han rött.  Absolut inte Blont för då skulle jag se ut som en seriefigur (?! What?!)
Ok- spännande RÖTT hår. Då kör vi på det.