Vi är kvar på landet. Njuter och har verkligen kommit ner i tempo. Jag känner hur min hjärna, som efter kollapsen varit stel och ofta drabbas av huvudvärk, känns mjukare och lugnare. Sinnerna är liksom inte hela tiden i givakt och på helspänn. Så skönt.
Idag har vi varit på loppis här i närheten. Det var helt galet mycket folk. Jag har aldrig varit med om dess like. Vi fick KÖA in. Och KÖA ut. Småfyndade, men inget som verkligen kändes kul. Däremot fick ungarna lite småplock. Juliana köpte en smyckesask med en snurrballerina och musikspeldosa. Den var inte så fin utanpå- så den gör vi ett decoupage på när vi kommer hem. Tänkte vi iallafall.
 |
| Juliana har gjort ett armband av en toarulle |
 |
| När det stormar ute bäddar vi ner oss och busar i sängen. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar