Låter det kul? Glassigt? Njae. Livet som egenföretagare är inte alltid guldkantat... Egen företagare kan ju lyckas få till jackpot och bara håvar in dollares. Men det är ovanligt. Lika ovanligt som att vinna på lotto skulle jag gissa. De allra flesta kämpar rätt hårt för sin lön. Skulle jag gissa... Och gissningar är nog det man får hålla sig till i detta fall- för att många skäms över sin dåliga lön som är ett mått på hur lönsam verksamheten är. Är det felsatsade pengar/tid? Då är det självklart lite pinsamt att stå med hatten i handen och erkänna ett misslyckande. Samtidigt så kan det vara en tillfällig svacka och då kan det vara rent skadligt att visa dålig lönsamhet- då är det många samarbetspartners som drar öronen åt sig och kanske backar ur. Så det är en dubbel rädsla.
Jag är ju delägare i en barnbutik som heter "Uni" och det är mitt och min kollegas gemensamma dröm. Vi älskar denna butik och vårt företag! Och vi är ett jättebra team (även om vi emellanåt haft våra duster).
Men samtidigt så är det den där himlans ekonomiska aspekten i det hela. Jag menar- kunde man leva på kunders beröm och renomé- ja- då skulle vi vara miljonärer. PÅ RIKTIGT! Vi får så fina lovord varje dag att man blir alldeles rörd. Men det går inte att leva på fina ord. Och vi har gett oss in i en hård bransch- med rätt pissiga marginaler, om jag ska vara ärlig... Svårt sortiment eftersom vi inte tummar en millimeter på det vi vill stå för- EKOLOGISKT, BRA PRODUCERAT och ofta dessutom småskalig produktion så kostar våra varor lite mer. Samtidigt är barnkläder något som användaren växer ut- vilket gör att många söker det billigaste alternativet och tummar på kvalitén eftersom användningstiden är så begränsad... Så ja- en hård barnsch. Dessutom kryllar det av konkurrenter. Jättemånga som testar sina vingar i denna bransch framför allt på webbshoppar- och kanske driver de en "billigast på nätet- shop" som hobby verksamhet och prisdumpar, eftersom de inte står med hyror och löner utan kan sälja med en ännu lägre marginal än vi klarar av. SÅ ja... Egen företagande är inte alltid lätt.
MEN jag är ändå stolt över det jag och kollegan har byggt upp. Och jag är stolt över att vi inte tummar en millimeter på det som vi tycker är viktigt- miljövänliga produkter och bra produktion- för vi ska alla ställa om vår konsumtion till ett hållbart alternativ- och vad känns mer rätt än att handla hållbart (och dessutom giftfritt) till framtidens generationer?
Så stolt är jag- ta inte miste på det. Men tyvärr kan man inte äta stolthet heller... Eller?! Förresten, finns det inte ett uttryck att "man sväljer sin stolthet"? I så fall tror jag att den inte smakar gott och ger näring på samma sätt som mat som man köper för sin lön. SÅ denna chef hoppas att jag ska kunna leva på det jag älskar och brinner för. För jag tycker på riktigt att det är en himlans fin butik och ett vinnande koncept för alla- framförallt miljön och barnen.
 |
| En bra grej med "värsta chefen" är att man får visitkort... Det är ju kul! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar