Idag är vi så fokuserade på ytan. På det vi visar andra. Ibland kan jag bli alldeles mörkrädd av det fokus som ytan får.
Jag kan verkligen känna en tomhet om jag konsumerar eller klär mig i något som inte stämmer med mig utan är mer för andras bild av mig. Så har jag varit sedan jag var ett litet barn. Fast då var jag ännu mer så än jag är idag. Konsumtion fick mig att må dåligt. Jag gillade istället att skapa och att bara vara. Ytan var inget som betydde något för mig. Märkeskläder, förstod jag mig inte på alls. För mig var kläder något som skulle värma min lilla kropp när jag var ute i skogen och lekte. Jeansen var bara ett praktiskt plagg som hade hållbara knän- och inte gick sönder när jag kröp omkring på skogens mark och lekte. Jag bara fokuserade på att vara. Med åldern har jag absolut tappat detta. Men inte helt. Jag är fortfarande en människa som känner denna tomhet när det blir för mycket yta. Saker ger mig inte känslan av frihet och lyx. Istället hittar jag sådant i en skog- där solen strålar genom grönverket och där varje andetag kan dras ner djupt i lungan, för det har filtrerats och renats genom alla träd och doftar helt underbart! Där känner jag mig rik och fri.
Och det blev jättetydligt för mig när jag letade hus. Jag ville ha en plats som jag kan gå ut på altanen och dra detta djupa andetag. Jag vill sitta bland träd och se solens strålar strila genom löven. Sen resten får bli som det blir- men en skog på min tomt- det SKA jag ha. För det finns något vackert och alldeles naturligt med skogens skönhet. Hur den kommer i all sin prakt på sommaren, sedan förfaller, fast med värdighet, under hösten. Står ut under vinterns prövningar och reser sig sakta under våren- för att åter komma i kraft.
För allt vi äger idag kan man inte ta med sig i graven. Det kommer betyda noll och ingenting när livet är slut. Det enda som vi kan ta med oss i graven är HUR vi levde. Hur mycket kärlek vi skickade ut. Vad våra efterlämnade tänker om oss. Och njutningen i skogen hjälper iallafall mig att leva bra och älska mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar