Hus helvetet

Åååå!


Trött man blir på bostadsmarknaden i storstäderna. Jag LETAR efter ett hus till oss. LETAR med ljus och lykta.


Vi är en vanlig familj, med nån unge för mycket för "Svensson" villorna och nån diagnos för många för att vilken villa som helst ska passa.
Tex vill jag inte ha ett hus som sitter i hop med ett annat av typen radhus. Detta pga att jag inte vill ha en granne som svär och lider av vår ljudnivå. För tro mig- jag är smärtsamt medveten om hur högljudda vi är, särskilt på helgerna när man vill ha lugn och ro och lite lugna mornar. Då har ungarna bokat in katt-och-råtta lek under skrik och skratt. Detta är ju fö anledning nummer ett till att ALLA hyresrätter försvinner från vår lista. Då skulle ju ungarnas skrik och spring kunna innebära en vräkning.... och det vill jag verkligen undvika.


Så en villa helt enkelt. Helst en enplansvilla eftersom Lillan har sin benlängdsskillnad och är ovanligt liten till växten, så trappor är både svåra och onödigt påfrestande för hennes små höfter och rygg. Så en enplansvilla.
Helst i vårt område- eftersom vi har barn i förskola och skola, och sonen framförallt vägrar flytta ur området så att han skulle behöva börja ny skola. Sen har ju lillan sin infektionsavdelning med en mindre grupp på dagis, så vilket som helst dagis funkar inte heller. Så ok. Samma område.


 Sen tillkommer ju alla andra "vanliga" önskningar: Bra pris, bra ytor, bra planlösning-gärna med utvecklingsmöjligheter, två eller fler toaletter, och att alla får varsitt rum. Ja, och gärna ett hobby/musik rum...

Det borde vara teoretiskt möjligt. Ja, jag hoppas det iallafall. Tyvärr har jag tyckt att alla husvisningar jag går på är så fullsmockade med folk och budgivningarna rusar iväg så jag har inte ens vågat börja hoppas.

Men snart, tids nog så ska nog även vår stora, bullriga familj hitta ett hem.