Jag har köpt en vävram. Modell större än den Brio mina barn har hemma för att pyssla med. Och genast slår prestationsångesten till. Jag vill ju inte väva en matta i klass med de jag själv vävde i lekis... Nej. Om jag sätter mig vi denna väv så vill jag ju att rent guld i form av konst ska flöda ur mina fingrar och ned i vävens varptråd. Lite lik denna vägg bonad från cold picnic
Så som ni inser så kommer denna ram stå orörd ett tag framöver. I alla fall tills jag har samlat mod att tillåta mig själv att misslyckas och se det som ett lyckat steg på vägen mot bonaden ovan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar