Hon/han/hen

Jag hade en kvinna i butiken tidigare, på hennes brytning kunde jag höra att hon kom från Finland, och vi kom att prata om ordet HEN (hon/han). Hon menade att det var ett skämt och att hon att inte kunde förstå varför ett sådant ord skulle behövas. Vi pratade en stund om detta, bollade orden mellan varandra. Vägde orden han/ hon/hen mot varandra. Men diskussionen kom hela tiden fram till att kvinnan ogillar ordet "hen", mest för att det verkar onödigt.

Men som halvfinska vet jag att det finska språket inte har ett ord för hon eller han utan de använder sig helt av ett ord för båda könen -"HÄN". När jag påpekade det för denna kvinna, så häpnade hon. Hon hade inte ens reflekterat över att hennes eget modersmål redan använde sig av motsvarande ord.

Tänk så det kan vara.

Min systers hem

Jag har en tvillingsyster.
Jag och barnen brukar gå hem till dem. Barnen leker med sina kusiner medans jag och syrran sitter och snackar i köket. Mysiga stunder.

Idag fick jag och syrran lite pyssellust och drabbade en lampa. Vi klädde om lampans skärm med en gammal vepa som min syster fyndat på loppis. Det blev så fint och det var så enkelt! Ett hett tips!

Kärleken i småbarnsåren

Ibland hinner vi inte med varandra, jag och maken. Vi träffas ju varje dag, spenderar timmar ihop, men ändå kan det hända att vi inte "snackar" med varandra, ja, mer än delegering utav blöjbyten, matvaruinköp eller en av tusen andra pusselbitar som vi måste få på plats.

Så vi har bestämt att i sommar ska vi två ta en tur själva på tu man hand. Barnen blir hemma med barnvakt och vi ska bara vara Sara och Henrik med varandra. Vi är ju musiknördar båda två så vår romantiska resa går till WOW- musikfestivalen i Göteborg i sommar och en hotellvistelse på ett litet (romantiskt) hotell. Det ska bli helt fantastiskt!

Bevisföremål A

Lilla konstnären

När jag var liten vann jag en teckningstävling. Alla skolor i min kommun hade fått i uppgift att lyssna på en saga och illustrera en bild till denna saga. Åhh! Vilken fantastisk uppgift för en kreativ liten skolelev! Jag minns hur jag arbetade med bilden för att fånga karaktärerna som jag hade sett dem innanför mitt öga när fröken högläste för mig som andaktsfullt sög in varenda ord.

Att min bild blev den finaste av alla elever som deltog i denna tävling blev en stor händelse i mitt liv. Något jag hängde upp hela min lilla person på.
Men kanske inte lika betydelsefull som det som sedan har hänt. Ingenting.
Hur kunde det bli "ingenting" av den glädje jag som barn kände inför att måla, teckna och skapa? Kanske för att jag aldrig satte samband i barnets teckning och personers förmåga till bildliga uttryck? Eller kanske för att ingen vuxen pekade på det sambandet?

Jag har tagit upp pennan igen. Nu tecknar jag flera kvällar i veckan. Och jag ÄLSKAR det! För mig är det viktigt och snudd på terapeutiskt.

Nu är min 4-åring på väg att förälska sig i kreativitet. Hon producerar teckningar på löpande band. Och de är helt otroliga! Och jag gör mig stort besvär att få henne att förstå hur UNDERBARA hennes teckningar är. Någonstans vill jag ge henne känslan av att detta inte bara är barnsliga teckningar, utan ett uttryck som rinner ut ur fingrarna. Lika viktigt som att prata, hoppa, dansa. Fast allt på en gång.

En fågel och Juliana

Barnteckningar är ju det bästa som finns att vila sina ögon på. Det finns så mycket av barnets naivitet förkroppsligat och så mycket humor.

"Ekorr´n satt i granen"

En Prinsesa och en drake

"Akleja" Detalj ur blomsterteckning som hon tecknade efter sin Flora bok

två äktenskap

Två äktenskap låter ju som ett för mycket. Men det är som ett äktenskap jag skulle vilja beskriva mitt och min kollegas förhållande bäst. Vi är såklart inte gifta. Men vi delar en stor del av våra liv, vi har faktiskt ingått i ett partnerskap i företaget och har ett gemensamt ansvarstagande som kräver mycket av oss båda. Den dagen vi öppnade vår första butik, fick vi ett barn. Innan dess hade månader av planering föregått. Just nu står vi i ett vägskäl. Vi vänder och vrider på hatten. Vet inte riktigt hur vi ska ha det.

Svårt, det är svårt att få en balans i alla relationer, även de proffessionella. Jag hoppas att vi ska komma igenom krisen och framåt på det sätt som blir bäst för oss båda. Vi måste bara reda ut hur vi gör det bäst...

Politiker förakt

Ibland undrar man ju vad politiker gör hela dagarna...

Ju mer jag läser och lär mig om miljöförstöring och hållbarhet, desto mer inser jag att våra kära politiker har skygglappar och har slagit dövörat till, till förmån för uttjatade mantran om "tillväxt" och näringslivets villkor för ökad vinst. Jag vet inte hur pass insatt du som läser detta inlägg är i miljöförstöringen och klimathotet och tyvärr är risken stor att just du som verkligen behöver läsa om detta och få en realitycheck slutar läsa ungefär.... Här.

Det är just av den anledningen vi skulle behöva politiska beslut som ger oss en framtid. För alla tecken pekar på att konsumtionen ökar, och för att vi ska klara ens den konsumtion som svenskar står för behöver vi motsvarande tre jordklot. Det är ohållbart, och om man sen dessutom ser till den förgiftning av vår natur som pågår, så är det ju tyvärr så att vi använder ett av dessa jordklot som en en engångsvara, men när alla resurser är rensade, när alla ekosystem utslagna, när alla vattendrag förgiftade. Vad gör vi då?

Bara en liten fråga.

Teddybjörnen Fredriksson

Denna Nalle har jag sytt av lite spillbitar av ett par gamla slitna manchester byxor. Den blev precis så där oförglömlig som man vill att barnens allra käraste leksaker ska vara . En riktig barndomskompis.

Teddybjörnen Fredriksson

Ett nytt år, ett nytt liv

Efter närkontakt med den ökända "väggen" ska jag passa mig noga för att hamna där igen.

Jag ska ta det nya året som en nystart. Vända på det som motarbetat mig, ta mod till mig och ge mig själv det förtroende man ska ha för sig själv. "Våga vinna" ska bli mitt motto, men inte på bekostnad på min hälsa utan just för min hälsa, för finns det nåt mer stressande än att inte tro på sig själv?

sjukstuga

Just nu ligger nästan hela vår familj i hosta och feber. Själv håller jag på och försöker samla krafter, efter min utmattningsepisod... Mitt i detta- som ett brev på posten- dimper en förfrågan om jag kan göra en prestationsindikator för en kurs jag ska gå. Kunde inte komma olägligare... Oj, oj, oj...