Ny frilla ny människa??

Jag friserar mig själv- alltså med saxen. Jag vet, jag svär i kyrkan av moderna kvinnors livsstil. Men ärligt talat- vem har tid att gå till frissan? Jag skulle kunna gå. För det är ju nåt speciellt med vidalsassoon-lockar och att stråla av nystylad människa. Om man gillar sånt.
Men när de ska ta en sån jäkla tid att gå igenom håret (typ säkert hundra år får man sitta STILL i en frisör stol och kallprata- myrorna i brallan bara vrålar åt en att springa därifrån)  och "skulptera" fram mitt nya "jag" så får det vara. Dessa lockar kommer ändå drabbas av vintermössans anti-volym-styling och halsdukens ovänliga tupéering av längderna så man går runt med en bajs-dread i nacken utan att man vet om det. Dessutom kostar det ju ohyggliga pengar att sätta sig i denna stol. Så njae.
Jag själv tar kökssaxen och sätter håret i en tofs med två hårband- drar ner det ena hårbandet rakt ner och klipper av tofsen på lämplig längd. Sen får man bara saxxa igenom längderna så att den ojämna "borg"profil på längderna som uppstår tunnas ut och istället ser sådär urklippt och stylat ut. Fixat på typ tio- tjugo minuter och den enda man behöver prata med är saxen som ibland hackar tag i en längd och sliter ut håret med rötterna istället. Aj!

Tipseli tips för den som känner att fanta frilla är en risk man hellre tar.


Resultatet nedan :)