Boar och bär hem

Nu har en ny fas börjat! En spännande fas- roligare med om du frågar mig.
Vi kan börja fundera lite på hur vi ska inreda vårt framtida hem. Jag har fullt med bevakningar på blocket för jag tänker inreda med blocketfynd. Dels för att vi har en begränsad budget och då kan man verkligen FYNDA på blocket, men oxå av miljöskäl. Jag menar- det finns ingen anledning att vi konsumerar i den takt vi gör- för ofta så har det vi kastar ut flera år kvar av god användning. Och om allt skulle hamna på tippen så skulle vi snart vara begravda i vår egna skit- så då är det väl tur att det finns sakletare som nosar reda på allt och gör nåt av det.

Jag har hittat ett perfekt KÖK! 5000:- vill de ha för det och jag tror verkligen att det kommer göra sig så fint i vårt framtida kök. Jag tänker mig bara lite färg på luckorna- i blå/gröna toner. Så smack! har vi ett högkvalitativt kök att använda i flera år för en spottstyver!
Det plockar vi ihop i nästa vecka.

Sen letar jag ju även efter smarta lösningar- för är det någon gång det är värt att tänka till lite extra och bygga in lösningar så är det i samband med denna massiva renovering som stundar. Så här har jag hittat en smart lösning på extra förvaring av skor. I TRAPPAN! Så himlans smart att jag smäller av!

Så här vill jag absolut göra- om jag har råd :/

Dåliga besked

I förra veckan fick jag och H lite tråkiga besked som satte käppar i hjulen. Vår bygglovsansökan fick en paus i väntan på ett godkännande från alla våra berörda grannar. För det visar sig enligt skissen så hamnar vårt tillbyggnad ett par centimeter in på "prickmark"- detta trots att vi har haft lantmäteret på plats för att exakt mäta upp- och en arkitekt för att få till en smidig och snygg lösning. Godkänner alla grannar så är det en paus på 2 veckor. Godkänner de inte... Ja, då är det en längre process med en paus som man kan räkna tar ca 2 månader. Och vi har redan bott i en kappsäck i 6 månader lägg 2 månader på detta av absolut stillastående och sedan byggprocessen på det så förstår ni säkert min besvikelse.

Och detta mailet kommer på fredagskvällen, efter att jag har sökt handläggaren i över en veckas tid och min make varit hos honom dagen innan för att se att allt är på banan med bygglovet och att vi kan få det beviljat inom kort. I mailet stod att han upptäckt att tillbyggnaden nuddar prickmark- och att ett brev till alla berörda redan gått ut. Liksom hallå!!? Får vi en chans att göra förändringar- för tillbyggnaden är inte ens planerad till fas 1 av renoveringen, utan ligger ganska långt fram i framtiden...


 Så handläggaren fick sig ett surt samtal från mig (på fredagskvällen- när jag googlat fram privata mobilnumret till handläggaren) 
Och jag satte alla bollar i rullning för att få igenom bygglovet så snabbt jag bara kan. Och nu har vi fått lite nya bud- och jag hoppas på ett godkännande av bygglovet redan denna vecka. HOPPAS :)

Vi hanterade den frustration som uppstod med att skaffa barnvakt och åka och RIVA VÄGGAR. Finns inget bättre sätt att få ut frustration på. Lovar! Testa det om du vill ;)

SÅ SJUKT NÖJD- när han får demolera och förstöra- det för oss närmre målet- att flytta in i vårt hus.

Fyllde år- i år igen :)

Grattis till mig! Jag har fyllt år- 35.
Och det firade man ORDENTLIGT vill jag lova. Vi började med present och fika på sängen. Jag fick min favvo frukost- en ostmacka och kaffe- kan absolut inte trycka ner nåt sött på morgonen. Och i paketet låg ett doftljus och ett presentkort på "ett par riktigt sköna arbetsbrallor". SÅ ja- både glamour och lyx blandat med en dos svettig realism. Men vad behöver jag mer just nu än ett par byxor som man får skita ner totalt och spilla målarfärg på? Så det var verkligen en bra present! Sen fick jag en massa smått och gott- ovanligt mycket vin, choklad och blommor. Det passar mig fint :)


Jag och syrran är ju tvillingar så vi hade fest på kvällen för våra bästa vänner- och det blev precis en sån fest som man hade hoppats på! Så himlans mysigt och kul! Wihooo! Vi åt supergott- Bönburgare deluxe och syrran hade gjort en grym tårta! (hon lagade all mat och jag blandade alla drinkar :)

Jag och syrran när det begav sig. Nu ser jag tydligen ett par dagar äldre ut...

Dagen innan festen hade jag ledigt från jobbet för att hinna handla och förbereda och då hände det... Det man vet ska komma en dag, men bävar för. Typiskt att det händer dagen innan man fyller medelålders, för det blev en så tydlig flagg på att det är en ny tid som väntar... VAD HÄNDE!?? Frågar ni nu under nagelbitande spänning... JAG BLEV INTE LEGGAD PÅ SYSTEMET! Fast jag storhandlade sprit, vin och öl för 1000-lappen. De misstog inte mig för en fjortis som ville testa lyckan på att "köpa ut" inför valborg! Nej! De antog, utan att se på legget, att detta är en mogen kvinna i medelåldern som handlar kopiösa mängder alkohol till en fest för sina medelåldersvänninor... Men värre saker har hänt. Och detta nya mogna ansikte kanske kan ta mig till platser som tidigare varit stängda för mitt acneprydda tonnis fejs?

Värsta chefen

Det är jag! Ja- som är "Värsta chefen".
Låter det kul? Glassigt? Njae. Livet som egenföretagare är inte alltid guldkantat... Egen företagare kan ju lyckas få till jackpot och bara håvar in dollares. Men det är ovanligt. Lika ovanligt som att vinna på lotto skulle jag gissa. De allra flesta kämpar rätt hårt för sin lön. Skulle jag gissa... Och gissningar är nog det man får hålla sig till i detta fall- för att många skäms över sin dåliga lön som är ett mått på hur lönsam verksamheten är. Är det felsatsade pengar/tid? Då är det självklart lite pinsamt att stå med hatten i handen och erkänna ett misslyckande. Samtidigt så kan det vara en tillfällig svacka och då kan det vara rent skadligt att visa dålig lönsamhet- då är det många samarbetspartners som drar öronen åt sig och kanske backar ur. Så det är en dubbel rädsla.



Jag är ju delägare i en barnbutik som heter "Uni" och det är mitt och min kollegas gemensamma dröm. Vi älskar denna butik och vårt företag! Och vi är ett jättebra team (även om vi emellanåt haft våra duster).
Men samtidigt så är det den där himlans ekonomiska aspekten i det hela. Jag menar- kunde man leva på kunders beröm och renomé- ja- då skulle vi vara miljonärer. PÅ RIKTIGT! Vi får så fina lovord varje dag att man blir alldeles rörd. Men det går inte att leva på fina ord. Och vi har gett oss in i en hård bransch- med rätt pissiga marginaler, om jag ska vara ärlig... Svårt sortiment eftersom vi inte tummar en millimeter på det vi vill stå för- EKOLOGISKT, BRA PRODUCERAT och ofta dessutom småskalig produktion så kostar våra varor lite mer. Samtidigt är barnkläder något som användaren växer ut- vilket gör att många söker det billigaste alternativet och tummar på kvalitén eftersom användningstiden är så begränsad... Så ja- en hård barnsch. Dessutom kryllar det av konkurrenter. Jättemånga som testar sina vingar i denna bransch framför allt på webbshoppar- och kanske driver de en "billigast på nätet- shop" som hobby verksamhet och prisdumpar, eftersom de inte står med hyror och löner utan kan sälja med en ännu lägre marginal än vi klarar av. SÅ ja... Egen företagande är inte alltid lätt.


MEN jag är ändå stolt över det jag och kollegan har byggt upp. Och jag är stolt över att vi inte tummar en millimeter på det som vi tycker är viktigt- miljövänliga produkter och bra produktion- för vi ska alla ställa om vår konsumtion till ett hållbart alternativ- och vad känns mer rätt än att handla hållbart (och dessutom giftfritt) till framtidens generationer?


Så stolt är jag- ta inte miste på det. Men tyvärr kan man inte äta stolthet heller... Eller?! Förresten, finns det inte ett uttryck att "man sväljer sin stolthet"?  I så fall tror jag att den inte smakar gott och ger näring på samma sätt som mat som man köper för sin lön. SÅ denna chef hoppas att jag ska kunna leva på det jag älskar och brinner för. För jag tycker på riktigt att det är en himlans fin butik och ett vinnande koncept för alla- framförallt miljön och barnen.

En bra grej med "värsta chefen" är att man får visitkort... Det är ju kul!

För länge länge sedan...

... satt jag och syrran och blängde på varandra. Någon tog ett kort. Mamma och pappa förstorade det, ramade in det och sedan dess har det suttit på deras vägg. Ett fint kort- man ser mitt och Hannas samspel som barn. Bubblan som tvillingar lever i där rädslor och drömmar bollas mellan varandra innan de släpps ut ur kroppen och möter omvärlden.

Pippi och Pellan

Så kallar jag dem. De två små följeslagarna Juliana och Lily. Pippi och Pellan. Juliana är den självklara Pippi Långstrump- det finns inget uppdrag som är för svårt, inget träd som är för högt eller ingen klurighet som man inte kan återberätta under en skratt attack av tokerier. Pippi. Igår ställde hon sig bredbent och förklarade för en jämnårig flicka att "jag är typ en tjej som gillar killsaker!" när flickan frågade varför Juliana har "killskor" med Blixten Mcqeen på.

Pellan är så kärlig. Ja! Härlig och kärleksfull på en och samma gång. HON ÄLSKAR ALLT OCH ALLA!
Glatt springer hon fram på snabba små barnben- så snabbt de bär henne- fram till Mormor, bästa vännen, oss föräldrar och kastar sig om halsen. Jag älskar dig!- är hennes inställning till livet. Hon är så levnadsglad och öppenhjärtad.

Tänk att någonstans har de blivit de barn som jag själv beundrar- med exakt den inställning till livet som jag själv önskar att jag hade. Kanske har jag haft den en gång men den har gått förlorad? Eller bara tillfälligt glömts bort? Hur som helst så tror jag att det är dags att jag odlar fram den inställningen igen- lite lagom "jävlaranamma" och "jag vill tacka livet!" Den kommer man nog långt på!

Asbest...

Såklart hittade vi asbestplattor i taket i nedervåningen. Så det blir till att ringa asbestsanering... Jippie!
Pengarna verkar bränna i fickan så snabbt som de rullar iväg här... :/

Men det är faktiskt inget jag vill göra själv, med tanke på cancer-risken som finns förenat med dammpartiklarna vid rivning av dessa plattor. Så det är lätt värt det. Jag menar vad är hälsan värd i pengar?

Letar hus inspo

Ja. HUR ska jag välja rätt golv/ kök/ handfat ja, eller varför inte bara rätt eluttag? Valen är så många att huvudet snurrar när man tänker på alla val som måste göras.

Jag bestämde mig för att koka ner mina val till gräddan av gräddan. Här är några av de bilder jag har samlat på mig under Hus Inspo.

Samtliga bilder kommer från thebrickhouse.tumblr.com 

Ett måste i varje mys rum- en eldstad.

Retro handfat- så himlans fint! OCH TAKFÖNSTER ÖVER BADKARET= GENIALT!

Sådan vägg kan vi lätt skapa- med tanke på att vi river ner alla tapeter mm till bräderna.

UTSIKTEN!

Fin fasaden

Harmoni

Gillar man betong golv, eller ska det vara trä? Alla dessa val! :/

Viktigt att ha en utsikt vid bordet. Och extra gilla på väggen som fortsätter ut.

VÅRKÄNSLOR!!!!

AAAAAAAAAAAAAiiiiAAAAiiii! *bjuder på ett vårskrik


Denna fantastiska årstid! Då allt vaknar till liv igen och man har allt det underbara framför sig! Allt känns lättare när solen tittar fram! ALLT!



Jag bjuder er här på en kavalkad av vårkänslor fångade i min smart-phone.

Jag ser det solar, jag ser det solar. Det var väl roligt hurra! Osv.

Skogen! Skogen! Så här års- ett tempel av frid och lycka! Utom min make som ser ovanligt arg ut...

Det finns ingen som älskar blommor mer än denna lilla brud! Lyckan när de står i mängder på gräset!

Ibland undrar man...

Ibland undrar jag vad vi har gett oss in i, med vårt husköp... Vi lyckades nog köpa det mest nedgångna huset i hela Stockholm. Okej- kanske en överdrift, men ändå. Det är så sunkigt...

Vi har ju dessutom inte direkt en obegränsad budget utan ska försöka klara av att förvandla detta kråkslott till något beboeligt för en familj. GULP :/
Jag får på riktigt pulspåslag när jag skriver dessa ord. Och det svartnar lite för blicken. Jag är rädd. Rädd på riktigt. Tur att jag har min trygga klippa att hålla i handen när det blir som allra nervigast.

Dagens sanning

Idag är vi så fokuserade på ytan. På det vi visar andra. Ibland kan jag bli alldeles mörkrädd av det fokus som ytan får.

 Jag kan verkligen känna en tomhet om jag konsumerar eller klär mig i något som inte stämmer med mig utan är mer för andras bild av mig. Så har jag varit sedan jag var ett litet barn. Fast då var jag ännu mer så än jag är idag. Konsumtion fick mig att må dåligt. Jag gillade istället att skapa och att bara vara. Ytan var inget som betydde något för mig. Märkeskläder, förstod jag mig inte på alls. För mig var kläder något som skulle värma min lilla kropp när jag var ute i skogen och lekte. Jeansen var bara ett praktiskt plagg som hade hållbara knän- och inte gick sönder när jag kröp omkring på skogens mark och lekte. Jag bara fokuserade på att vara. Med åldern har jag absolut tappat detta. Men inte helt. Jag är fortfarande en människa som känner denna tomhet när det blir för mycket yta. Saker ger mig inte känslan av frihet och lyx. Istället hittar jag sådant i en skog- där solen strålar genom grönverket och där varje andetag kan dras ner djupt i lungan, för det har filtrerats och renats genom alla träd och doftar helt underbart! Där känner jag mig rik och fri.

Och det blev jättetydligt för mig när jag letade hus. Jag ville ha en plats som jag kan gå ut på altanen och dra detta djupa andetag. Jag vill sitta bland träd och se solens strålar strila genom löven. Sen resten får bli som det blir- men en skog på min tomt- det SKA jag ha. För det finns något vackert och alldeles naturligt med skogens skönhet. Hur den kommer i all sin prakt på sommaren, sedan förfaller, fast med värdighet, under hösten. Står ut under vinterns prövningar och reser sig sakta under våren- för att åter komma i kraft. 

 För allt vi äger idag kan man inte ta med sig i graven. Det kommer betyda noll och ingenting när livet är slut. Det enda som vi kan ta med oss i graven är HUR vi levde. Hur mycket kärlek vi skickade ut. Vad våra efterlämnade tänker om oss. Och njutningen i skogen hjälper iallafall mig att leva bra och älska mer.

Känn lugnet i solen *Djup utandning så lugnet och välbehaget sprider sig*

Solen återvänder och med den - Energi!

Jobba med arkitekten

Jag hjälpte arkitekten att måtta på plats häromdagen. Och vi stod båda och fnissade åt skicket som huset är i idag... Han hade haft ett tidigare renoveringsobjekt som varit i liknande skick och det var ett slakthus som skulle göras om :/ Så det tycker jag talar ganska mycket för hur pass dåligt skick det är på huset idag.
Idag är det en lite av en skamfläck där det står i ett i övrigt välskött område. Men det har lämnats oälskat under lite för många år för att klara av att skina i kapp med områdets andra hus. Mycket som måste göras på det för att få det till att skina och vara ett hem. Så det är arkitektens uppgift. Att ta fram känslan och karaktären igen. Och sedan ska jag gå loss på inredningen. Och fylla det med kärlek. :)

Vi måste bara komma dit först. Och då måste de som bodde där tidigare flytta ut... Det tar lite längre tid än jag någonsin trodde att det skulle kunna ta...

Lite bilder på vår arkitekt "on site".

Idag har jag haft underbara samtal!

Plötsligt händer det! Att du stöter på den ena efter den andra som bara matar dig med positiv energi! Så har min eftermiddag sett ut. Jag har pratat med UNDERBARA MÄNNISKOR och känner mig helt pånyttfödd. Man kan säga att dagen tog en oväntad vändning.

Jag har gått runt med knutar i magen och stressade dunkar i tinningarna den senaste tiden. Mycket för att säljaren av huset inte kommer ut ur huset, utan kräver mycket av min energi- energi som jag mycket hellre riktar på andra håll och faktiskt behöver till mycket annat. Så jag har känt mig helt dränerad på energi. Då bara trillar det okända människor in i mitt liv och öppnar upp sig och lånar ett öra för att lyssna på mina bekymmer.


Så tack min gode gud för medmänniskor!

Fi fan!

Ja. Så känner jag när jag går in i mitt framtida hem. Det är SÅÅÅÅÅ SUNKIGT! Och lukten... Ungefär Ladugård.... iiiiousch!


Det har varit bebott av människor som inte haft städning högst upp på sin "att göra lista" iallafall inte de senaste tio åren... Så OMG!


Här följer lite bilder på missären:

Saker ÖVERALLT! Och detta är tre veckor efter de skulle flyttat ut, men de har inte kommit längre i sin flyttstädning.

Det som ligger i det "lyxiga" hörnbadkaret är gamla URSKITIGA madrasser...

 

 

Ja. Så att det är en hel del att göra på detta hus... Och här sitter jag och bloggar. Dags att sätta på sig skyddsdräkten och get down and DIRTY!


HJÄLP! :/